Hoppa till innehåll
Under många år har kvinnors hälsoproblem hamnat i skymundan inom den traditionella sjukvården. Besvär som kronisk smärta, hormonella förändringar, autoimmuna sjukdomar och psykisk ohälsa har ofta förklarats bort, feldiagnostiserats eller behandlats otillräckligt. Nu växer en ny rörelse fram i USA där allt fler kvinnor vänder sig till medicinsk cannabis efter att andra behandlingsmetoder misslyckats.
CNN:s medicinska reporter och neurokirurg Dr. Sanjay Gupta beskriver utvecklingen som ett uttryck för både desperation och självbestämmande. I den senaste delen av dokumentärserien Weed, med undertiteln Women and Weed, undersöker han varför cannabis på kort tid blivit en central fråga inom kvinnors hälsa.
När Gupta började arbeta med den första dokumentären om cannabis år 2012 såg han ämnet främst som en kontroversiell medicinsk och politisk fråga. Men efter mer än ett decennium av reportage menar han att berättelsen förändrats. Från att ha handlat om lagstiftning och stigma kretsar diskussionen nu allt oftare kring patienter som upplever att de saknar fungerande alternativ inom den etablerade vården.
Under arbetet med den nya dokumentären reste Gupta genom flera amerikanska delstater och mötte kvinnor från mycket olika bakgrunder. Gemensamt för många var känslan av att de under lång tid inte blivit tagna på allvar av vården.
Bland dem fanns kvinnor som genomgått cancerbehandling och använt cannabis för att lindra illamående och smärta, elitidrottare med endometrios, samt kvinnor i klimakteriet som försökte hantera sömnsvårigheter, ångest och kraftiga humörsvängningar. Många beskrev samma erfarenhet: de hade prövat konventionella behandlingar utan att få tillräcklig hjälp.
Enligt Gupta är detta inte en tillfällig trend utan en del av ett större historiskt mönster. Kvinnors sjukdomar och symtom har länge varit underrepresenterade inom medicinsk forskning. Kliniska studier har i många fall främst utgått från manliga patienter, trots att biologiska skillnader mellan könen kan påverka hur läkemedel fungerar, vilka biverkningar som uppstår och vilka behandlingar som ger effekt.
Konsekvensen har blivit betydande kunskapsluckor inom områden som smärta, hormonrelaterade sjukdomar och psykisk hälsa hos kvinnor.
Särskilt tydligt blir detta inom klimakterievården. Hormonersättningsterapi sågs länge som en möjlig lösning för kvinnor med svåra klimakteriebesvär, men oro kring risker och biverkningar skapade osäkerhet både bland patienter och läkare. Många kvinnor upplever därför att alternativen är begränsade.
Samtidigt visar amerikanska data att kvinnor numera använder cannabis i högre utsträckning än män, särskilt bland medelålders och äldre grupper. För många handlar det inte om rekreation utan om att försöka återfå kontroll över vardagen.
Gupta beskriver utvecklingen som en lågmäld revolt mot att bli ignorerad.
Ett av de mest oväntade exemplen fann han i Oklahoma – en delstat som tidigare haft några av USA:s hårdaste narkotikalagar. Sedan medicinsk cannabis legaliserades där har en snabbt växande industri vuxit fram, ofta driven av kvinnliga entreprenörer.
Delstaten har på kort tid blivit ett centrum för en ny typ av cannabiskultur där kvinnliga företagare utvecklar produkter riktade mot specifika hälsobesvär, exempelvis sömnproblem, smärta och sexuella problem kopplade till klimakteriet. Samtidigt har sociala nätverk vuxit fram där kvinnor samlas för att diskutera hälsa, erfarenheter och säker användning av cannabis.
Fenomenet speglar också en större förändring i synen på cannabis i USA. Det som tidigare främst betraktades som en drogfråga diskuteras nu allt oftare i relation till livskvalitet, kroniska sjukdomar och patienters rätt att själva fatta beslut om behandling.
Men utvecklingen väcker samtidigt frågor inom forskarvärlden.
Även om många kvinnor vittnar om positiva effekter är den vetenskapliga kunskapen fortfarande begränsad på flera områden. Forskare försöker nu bättre förstå hur cannabis påverkar kvinnokroppen under olika livsfaser – från tonåren och fertil ålder till graviditet och menopaus.
Särskilt stor oro finns kring användning under graviditet och vilka effekter cannabis kan ha på hjärnans utveckling hos foster och unga kvinnor. Gupta lyfter därför fram att diskussionen måste präglas av både öppenhet och försiktighet.
Samtidigt menar flera forskare att den federala klassificeringen av cannabis i USA länge försvårat seriös forskning. Eftersom substansen fortfarande är narkotikaklassad på federal nivå har vetenskapliga studier ofta varit svåra att genomföra, trots att allt fler delstater legaliserat medicinsk användning.
Dokumentären återkommer också till berättelsen om Charlotte Figi, flickan vars svåra epilepsi blev ett internationellt genombrott för debatten om medicinsk cannabis för över ett decennium sedan. Hennes fall förändrade synen på cannabis för många amerikaner och bidrog till att flytta frågan från politik till medicin.
För Gupta symboliserar dagens utveckling en större förändring i relationen mellan patienter och vårdsystemet. Han beskriver hur många kvinnor inte längre accepterar att deras symtom avfärdas eller förenklas.
Cannabis har därmed blivit mer än en medicinsk fråga. För många handlar det också om värdighet, självbestämmande och rätten att bli lyssnad på.
Källa till originalartikel:
Dr. Sanjay Gupta, CNN – “They tried everything, and nothing worked. Now, women are turning to cannabis for help” (publicerad 19 april 2026). (News Channel 3-12)
Om författaren:
Sanjay Gupta är amerikansk neurokirurg, medicinsk journalist och chefskorrespondent för hälsa på CNN. Han är professor i neurokirurgi vid Emory University School of Medicine och har under många år rapporterat om medicinska och vetenskapliga frågor, bland annat genom den prisbelönta dokumentärserien Weed. (en.wikipedia.org)
