Hoppa till innehåll
Christian Engströms optimism inför den nya regeringen är obotlig. Men från den utgångspunkten vi har så kan den kanske inte bli så mycket värre. ”Nu har Gunnar Strömmer och Jakob Forssmed chansen att visa att den nya regeringen vill ta reda på fakta om narkotikapolitikens effekter” Skriver han i denna veckas krönika.
Sverige har den hårdaste narkotikalagstiftningen i EU, men effekterna har aldrig utvärderats. De socialdemokratiska ministrarna i den förra regeringen vägrade blankt att göra en sådan utvärdering, trots att riksdagen uttryckligen bad om det. Men nu har vi en ny regering. Om den nya regeringen vill kan den visa att den respekterar riksdagen, och utvidga uppdraget för den pågående narkotikautredningen till att också utvärdera kriminaliseringen av narkotikabruk.
1988 blev det förbjudet att ha narkotika i kroppen, och 1993 skärptes straffet så att man kan få fängelse för det. Såvitt känt är Sverige det enda landet i världen som straffar människor för att de har narkotika i blodet. Har de stränga lagarna lett till någonting bra, och i så fall vad? Det vet vi inte, för det har aldrig utvärderats under de 34 år som har gått.
2019 sa riksdagens socialutskott att de ville se en utvärdering av den nuvarande narkotikapolitiken:
Utskottet anser därför att den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör ta initiativ till dels en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av den nuvarande narkotikapolitiken (fetstil tillagd)
Riksdagen som helhet höll med, och biföll enhälligt socialutskottets förslag. Och riksdagen och socialutskottet var inte ensamma om att tycka att en utvärdering av narkotikapolitiken behövs. Tunga instanser som Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner och Samsjuklighetsutredningen hade redan sagt samma sak, och fått medhåll av en ganska enig expertis inom narkotikaområdet.
”Jättebra, nu kanske det kan börja hända något” var vi många som tänkte.
Men det var den dåvarande S-ledda regeringen inte det minsta intresserad av. De ansvariga ministrarna, justitieminister Morgan Johansson (S) och socialminister Lena Hallengren (S), gjorde först ingenting alls. Sen fortsatte de att göra ingenting alls. Inte förrän två år senare, våren 2022, tillsatte de äntligen en utredning om narkotikapolitiken. Men den utredningen fick stränga direktiv att absolut inte utvärdera kriminaliseringen av narkotika.
– Det skulle vara kontraproduktivt och kunna leda till att narkotikabruket ökade totalt sett. Och det vore en enorm gåva till gängen om man normaliserade och legitimerade bruket, de skulle utnyttja det och tjäna ännu mer pengar på narkotikahandel,
sa Morgan Johansson.
– Det finns enligt min uppfattning inget stöd för det i befolkningen, och inte heller i riksdagen,
fortsatte han, trots att riksdagen alltså uttryckligen hade bett om en sådan utvärdering. Istället tillsatte han och Lena Hallengren en riggad narkotikautredning med skygglappar som ska bli klar hösten 2023.
Men nu har vi en ny regering, som sagt. Morgan Johansson är utbytt mot Gunnar Strömmer (M) som justitieminister, och istället för Lena Hallengren är Jakob Forssmed (KD) nu socialminister. De nya ministrarna kanske i och för sig också tror att den svenska restriktiva narkotikapolitiken fungerar bra – eller inte. Exakt var de står i frågan kan vi inte veta, eftersom ingen av dem ännu har gjort några offentliga uttalanden om narkotikapolitiken som de nu har fått ansvaret för. Men de är i vart fall inte låsta i den kunskapsfientliga syn som de socialdemokratiska ministrarna hade.
Nu har Gunnar Strömmer och Jakob Forssmed chansen att visa att den nya regeringen vill ta reda på fakta om narkotikapolitikens effekter, från gängskjutningarna till att vi har EU:s högsta narkotikadödlighet.
Om de vill kan regeringen ändra direktiven för den sittande narkotikautredningen, och ge den i uppgift att även undersöka effekterna av kriminaliseringen av narkotika. Eller så kan regeringen skrota den nuvarande utredningen under den särskilda utredaren som (S)-ministrarna valde, och tillsätta en ny parlamentarisk utredning istället. Vilket som helst av de alternativen går bra.
Under många decennier har den svenska narkotikapolitiken varit helt styrd av dogmer och drömmar, med väldigt lite koppling till verkligheten. Det har lett till att vi både har högst narkotikadödlighet och flest gängskjutningar i hela EU, samtidigt som vi är det land som varje år straffar flest vanliga brukare i den heliga nolltoleransens namn. Det tyckte Morgan Johansson och Lena Hallengren att vi skulle fortsätta med, utan att ens göra en utvärdering av resultaten.
Låt oss hoppas att den nya regeringen tänker annorlunda, och är beredd att faktiskt vända på den här stenen. Låt narkotikapolitiken börja baseras på fakta och evidens, istället för tomma slagord och ministrarnas magkänsla. Det skulle i så fall vara ett riktigt stort paradigmskifte.
