Stockholm Medical Cannabis Conference

Narkotikapolitik 2024 – del 2: Sveriges regering fortsatte vägra utreda kriminaliseringen av narkotika

I Sverige fortsatte gängvåldet under 2024. Forskare och debattörer uppmanade regeringen att utreda effekterna av vår narkotikapolitik, inklusive kopplingen till den organiserade brottsligheten. Men regeringen fortsatte vägra.

I västvärlden utanför Sverige är narkotikapolitiken under omprövning. Det gäller både inom EU och på andra sidan Atlanten. Allt fler länder och styrande politiker har insett att kriget mot drogerna inte går att vinna. Kriminaliseringen av narkotika leder inte till ett narkotikafritt drömsamhälle, utan till att den organiserade brottsligheten tjänar miljarder och växer sig allt starkare och mer systemhotande.

Men i Sverige fortsatte Ulf Kristerssons regering att ha skygglapparna på och huvudet i sanden i narkotikapolitiken. Inget av riksdagspartierna vågade föra upp frågan om en översyn av narkotikapolitiken på den politiska agendan. Regeringen fortsatte att prata om att vända på varje sten för att bekämpa den organiserade gängbrottsligheten. Men ingen av de ansvariga ministrarna vågade röra vid stenen som det står ”narkotikapolitik” på.

När riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) frågade socialminister Jakob Forssmed (KD) om vi inte borde utreda hur vår repressiva narkotikapolitik har fungerat i praktiken, avfärdade socialministern det som ”nyfikenhetsforskning”.

– I Sverige har vi en nyfikenhetsforskning och alla möjligheter att göra olika typer av undersökningar, men vi har ett mycket begränsat utredningsväsen. Regeringen har ingen ambition att avkriminalisera narkotika för egenbruk, och därför har vi heller inte tillsatt en sådan utredning, svarade Jakob Forssmed i riksdagen.

Men även om regeringen vägrade lyssna under 2024 höjdes det allt fler röster bland forskare och debattörer för att göra en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken.

ESO-rapporten

I slutet av 2023 presenterade narkotikaforskarna Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham en rapport för ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

De konstaterade att Sveriges kriminalisering med fokus på brukarjakt inte har lett till att färre brukar narkotika eller att tillgången har minskat. Istället har den lett till att Sverige under flera år legat i topp vad gäller inrapporterade fall per capita av narkotikarelaterad dödlighet i EU.

– Vår analys och forskningsgenomgång har lett oss till slutsatsen att en utredning bör tillsättas i syfte att avkriminalisera eget bruk och mindre innehav av narkotika i Sverige, skrev forskarna i ESO-rapporten.

– Kriminaliseringen framstår som ett ineffektivt, kostsamt och skadligt sätt att hantera narkotikaproblemet, skrev de tre forskarna i en ytterligare rapport som publicerades under 2024.

Men de här tankarna ville alltså varken socialminister Jakob Forssmed eller justitieminister Gunnar Strömmer (M) lyssna på.

Sara Skyttedal och EU-valet

I EU-valet kandiderade Sara Skyttedal (fd KD) för Folklistan, efter att ha blivit petad från Kristdemokraternas lista på grund av sitt stöd för legalisering av cannabis. Hon fortsatte att driva frågan som en del av sin valkampanj.

– Krossa gängen genom att legalisera cannabis, sa hon i en intervju hos Veckorevyn.

– Vi måste modernisera lagarna om cannabis, skrev hon i en debattartikel hos Expressen.

– EU kan lära av Kanadas lyckade legalisering, skrev Sara Skyttedal och jag i en gemensam replik hos Svenska Dagbladet.

Sara Skyttedal lyckades inte bli omvald till EU-parlamentet, men hon är (hittills) den mest namnkunniga svenska politikern som på ett tydligt sätt står för legalisering. Facebook-gruppen Avkriminalisera cannabis! utnämnde henne till Årets hjälte 2024, och vi hoppas att hon kommer fortsätta sitt engagemang.

(L) visade försiktiga tecken på att vakna, men somnade igen

– För att komma till rätta med gängkriminalitet och narkotikadödlighet är legalisering och avkriminalisering den enda vägen framåt, skrev Erik Berg, Anton Holmlund och Elin Hjelmestam från Liberala Ungdomsförbundet LUF i en debattartikel i början av året.

Att LUF vill avkriminalisera och legalisera är ingen nyhet, för så har de tyckt länge. Hittills har de dock inte lyckats få med sig sitt moderparti på den linjen.

Därför kändes det hoppingivande när tre av Liberalernas riksdagsledamöter, som dessutom är partiets talespersoner för narkotikarelaterade områden, skrev en gemensam debattartikel senare under året:

– Liberalerna vill att svensk narkotikapolitik ska bygga på en nollvision för lidande och död, skrev Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson, Jakob Olofsgård (L), folkhälsopolitisk talesperson och Lina Nordquist (L), socialpolitisk talesperson.

Dagarna efter att debattartikeln publicerats fick miljöminister Romina Pourmokhtari (L) uppmärksamhet i media när hon gillade en tweet där Kamala Harris sa att hon vill legalisera cannabis.

Just då kändes det som att Liberalerna kanske var på väg att bli det första riksdagspartiet som vågar stå upp för att utreda narkotikapolitiken utan skygglappar. Men sedan hände ingenting mer, så det hela rann ut i den sand som partiet fortsätter att stoppa huvudet i.

Men vem vet, kanske vågar Liberalerna dra upp huvudet under året som kommer.

Narkotikadebattörer bad regeringen utreda

Regeringen har som sagt hittills varit helt ointresserad av att lyssna på forskare eller evidens i narkotikapolitiken. Men många debattörer har under året hållit med forskarna, och uppmanat regeringen att tillsätta en utredning.

– Polisinsatser mot personer som använder narkotika har sammanfattningsvis en mycket begränsad potential när det gäller att minska efterfrågan på narkotika. Paradoxalt nog har det visat sig att polisinsatser mot narkotikamarknader ofta leder till ökat våld, skrev narkotikaforskaren Björn Johnson.

– Gängbrottslighet är priset vi betalar för att kriminalisera hanteringen av vissa rusmedel. Ingen påstår idag att en legalisering av cannabis i sig skulle lösa den svåra situation vi upplever i Sverige idag. Men det kan vara en del av lösningen. Eller inte. Vi kan inte veta förrän vi försöker experimentera med narkotikapolitiken, skrev narkotikadebattören Johan Svensson.

– Den hårda linjen mot narkotika funkar inte. Det är dags att ifrågasätta kriminaliseringen av droger, skrev riksdagsledamoten Rasmus Ling (MP).

– Släpp målet om ett narkotikafritt samhälle. Satsa istället på vård, prevention och skademinimering, skrev riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) i en debattartikel där hon kritiserade sitt eget parti för att gräva ner sig i socialdemokraternas moralism istället för att driva en politik i enlighet med forskningens och professionens syn.

– I folkhemmet röker de gräs, skrev Lydia Wålsten i en ledare hos Svenska Dagbladet. Oavsett vad man tycker om det har 90- och 00-talisterna ett mer amerikanskt förhållningssätt till cannabis än vad 70- och 80-talister har, konstaterade hon.

– Cannabis kommer alltid att finnas i mänskliga samhällen. Vi bör anta en nyanserad och evidensbaserad ansats, med lärdomar från USA och andra delar av världen där cannabislagar har lättats upp, skrev cannabisforskaren Amir Englund.

– Den tidigare statsministern Magdalena Andersson (S) sa att hon skulle vända på varje sten för att bekämpa gängen. Den nuvarande statsministern Ulf Kristersson (M) sa att gängens terror måste mötas med full kraft. Trots beslutsamheten verkar ingen villig att ens utreda vad Sveriges narkotikapolitik har för betydelse för gängens ekonomi och överlevnad, skrev Josefin Wicklund i en ledare i Uppsala Nya Tidning.

– För att nå verklig förändring behöver vi fokusera på att erbjuda en säker och kontrollerad marknad, samtidigt som vi satsar på evidensbaserad behandling och förebyggande åtgärder, skrev debattören Björn Gillström i en replik hos Dagens Arena.

– Med nuvarande narkotikapolitik ser allt fler barn och ungdomar ut att dras in i kriminella kretsar. Men regeringen anser fortfarande att inte en enda aspekt av det långtgående svenska narkotikaförbudet ska omprövas, skrev Mattias Svensson i en ledare hos SvD.

Ett gott nytt 2025?

Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att tabut mot en seriös utvärdering av narkotikapolitiken var lika bergfast som tidigare på den högsta politiska nivån i riksdag och regering. 

Trots att både regeringen och alla riksdagspartierna ägnade mycket tid åt att prata om gängvåldet och den systemhotande organiserade brottsligheten (med rätta), vågade ingen av dem stå upp för den uppenbara tanken att se över narkotikapolitiken som ger gängen deras basinkomst.

Men allt fler debattörer har börjat kräva att riksdag och regering tar till sig evidensen och tillsätter en utredning för att se över narkotikapolitiken.

Låt oss hoppas att 2025 blir året då det händer!

Årets krönikor och länkar till debattartiklar

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December